Uppsala kommun

Uppsala kommun äger flera typer av fastigheter, bl.a skolor, kontor, idrottsanläggningar och bostäder. Lokalfastighetsbeståndet är  cirka 724 000 mdär största andelen är skolor och kontor. Genom att utveckla samarbetet mellan hyresgäster och fastighetsägare (där kommunen ofta har båda rollerna) finns en stor potential att minska energianvändningen.

Medlemsrepresentant är Kristina Starborg

Vårt ansvar och uppdrag: långsiktig hållbar utveckling

Uppsala Kommun arbetar aktivt för att minska klimatgasutsläppen genom förbättrad hushållning med energi, hållbart resande och genom att främja ny teknik.

 

Energimål

    • Fossilfritt Uppsala 2030 – klimatpositivt Uppsala 2050
    • År 2020 ska Uppsalas värmeförsörjning ske med förnybara energikällor eller klimatneutral/klimatkompenserad produktion.
    • År 2020 ska 30 MW effekt solenergi ha installerats i Uppsala. År 2030 ska solenergin vara uppe i cirka 100 MW.
    • Målen för energieffektivisering av direkt energianvändning kommer att tas fram utifrån resultatet från 2014. År 2020 ska den sammanlagda energianvändningen inte ha ökat, jämfört med 2014.

 

Så gör vi

Målet för minskat klimatgasutsläpp år 2020 beräknas kunna nås i samarbete med övriga lokala aktörer, främst i Uppsala klimatprotokoll, och med en något starkare nationell klimatpolitik.  En klimatfärdplan tas fram inom ramen för samarbetet i Uppsala klimatprotokoll.

Uppsala tillsammans med bygg- och fastighetsbranschen i stort (där även andra aktörer involveras) behöver komma överens om ett generellt hållbarhetsprogram. På så sätt kan vi få genomslag för ett hållbarhet byggande och renoverande med höga ambitioner i en större andel av byggprojekten i kommunen.

Energiprogram 2050 beskriver kommunens tillståndsmål och arbetet kopplat till energiområdet för att nå klimatpositivmålet 2050. Arbetet med effekteffektivisering, energilager, lokalenergiproduktion och materialflöden prioriteras under närmaste åren.

 

RESULTAT

Energianvändningen (graddagskorrigerad) mäts i kWh/mA-temp och inkluderar värme, kyla, fastighets- och verksamhetsel till lokaler. OBS! Mellan 2013 och 2014 ökade kommunens lokalytor varvid förändringen i energianvändning blev större än under ett normalår.

  •  
  • Energianvändning
  • Förändring %
  • 2012
  • 205
  • 2013
  • 201
  • -2,2%
  • 2014
  • 181
  • -11,9%
  • 2015
  • 189
  • -8,1%
  • 2016
  • 188
  • -8,4%
  • 2017
  • 183
  • -10,6%