Klimatpåverkan från byggprocessen är något som diskuterats inom branschen under längre tid. I denna gemensamma förstudie kartläggs vilka erfarenheter medlemsföretagen inom Belok och BeBo har av metoder för redovisning av klimatpåverkan, samt deras synpunkter om hur metoderna kan användas i framtiden
Bakgrund
I rapporten En klimatneutral värdekedja i bygg- och anläggningssektorn 2045 – En färdplan för fossilfri konkurrenskraft har branschföreträdare från Sveriges Byggindustrier, Skanska Sverige AB, NCC Building Sverige, Swerock AB, WSP Sverige AB och Chalmers Tekniska Högskola tillsammans tagit ett första steg mot ett konkurrenskraftigt samhällsbyggande utan klimatpåverkan. Färdplanen som överlämnades till Stadsminister Stefan Löfven den 25 april 2018 innefattar bland annat en samling uppmaningar till politiker och aktörer i bygg- och anläggningssektorn.
Uppmaningarna till Beställare är i denna färdplan följande:
- Beakta klimatpåverkan i tidiga skeden av plan- och byggprocessen.
- Ställ funktionsbaserade upphandlingskrav där innovativa lösningar med låg klimatpåverkan i ett livscykelperspektiv premieras. Efterfråga och ge incitament för lägre klimatpåverkan i anbud.
- Följ upp klimatkraven systematiskt, gör det kostsamt att göra fel och lönsamt att göra rätt.
- Ställ krav på återanvändning av material om/när det är fördelaktigt ur ett livscykelperspektiv, till exempel vid renovering och masshantering.
- Inför ett prekvalificeringskrav på att företagen ska ha ett klimatarbete eller -policy för att få lämna anbud, i synnerhet i större projekt som sker inom offentlig upphandling.
Uppmaningarna går i linje med det förslag Boverket överlämnade till regeringen den 15 juni 2018, i rapporten Klimatdeklaration av byggnader – Förslag på metod och regler. Förslaget som är en del av ett uppdrag som Boverket fick av regeringen under hösten 2017, innebär att regler med krav på klimatdeklaration av byggnader skall införas vid uppförande av byggnad. I ett första steg införs krav på en miniminivå av klimatdeklaration, som i ett nästa steg kan utökas, och att flerbostadshus och lokalbyggnader utgör de första byggnadstyperna att beröras av kravet.
Boverket som även ansvarar för Energideklarationerna, föreslår att uppgifterna från Klimatdeklarationerna skall sparas i Boverkets energideklarationsregister, med Boverket som ansvarig för tillsyn för båda deklarationskraven. Klimatdeklarationen föreslås följa standarden EN 15978 och definitionen av byggnadens livscykel i denna, och att klimatdeklarationen initialt skall beröra modulerna A1-A5. Boverket föreslår även att en nationell databas med generiska klimatdata för byggsektorn bör tas fram, med finansiering från staten. I rapporten bedöms att de nya reglerna kan vara på plats tidigast i januari 2021.
Klimatpåverkan är något som diskuterats inom branschen under längre tid, och det finns flera metoder för hur klimatpåverkan från en byggnad kan beräknas, där byggnadens hela livscykel ingår. Hur dessa metoder fungerar och i vilka sammanhang de kan vara relevanta att använda, studeras bland annat i en pågående LÅGAN-förstudie som skall publiceras vid årsskiftet 2018/2019.
Syfte och mål
Förstudien som genomförs i samarbete med BeBo avser att sammanställa erfarenheter av hur beställare av lokal- och bostadsbyggnader (specifikt medlemmar i Belok och BeBo) ser på resurseffektivitet och klimatpåverkan i ett livscykelperspektiv, både med avseende på hur de arbetar idag och hur tankarna går inför framtiden.
Förstudiens mål är att sammanställa hur medlemmarna i BeBo och Belok ser på möjligheterna att lyda de uppmaningar som ställs till beställarledet i färdplansutredningen, vad de tycker om Boverkets förslag om klimatdeklarationer, deras erfarenheter av att redan nu arbeta med klimatkrav, samt hur Energimyndigheten skulle kunna stötta i detta arbete framöver, t.ex. genom insatser inom sektorsstrategierna.
Genomförande
Förstudien kommer att genomföras främst genom intervjuer med utvalda representanter från medlemsföretagen. Planering av intervjutillfällena påbörjas efter sommaren.
Vill du vara med och ge din syn på frågan i förstudien? Kontakta mailto:kajsa.andersson@cit.chalmers.se så återkommer vi med hur vi tänkt oss intervjuerna och vilken input vi letar efter.
Tänkt resultat
Resultatet av förstudien är tänkt att presentera förslag på eventuella behov av fortsatta insatser inom området, och kunna ligga till grund för en framtida projektansökan.
