Befintlig bebyggelse innehåller flera generationers IT-teknik. Teknikutvecklingen går fort och hinner knappt implementeras innan den ur IT-perspektiv blir föråldrad. Farhad Basiri, iquest, har genomfört en marknadsöversikt gällande vilka standarder och gränssnitt som används idag, nationellt och internationellt. Förstudien redovisades på digitalt möte 14 april där ett trettiotal representanter av Beloks och BeBos medlemmar deltog.
Farhad menar på att en standard inte är värd så mycket om den inte är tillräckligt brett tillämpad. En kritisk massa av användare och utvecklare behövs för att inte standarden ska bli till ett hinder och istället för att fylla sitt syfte, hämma utvecklingen.
Inom förstudien har flera av Beloks medlemsrepresentanter intervjuats. Samtliga säger att de gärna skulle vilja se demonstrationsprojekt med öppen kod inom området laststyrning. Ett sådant projekt bör kunna genomföras gemensamt med de stora energileverantörerna.
En undran från mötesdeltagare var ”hur intresserade är de stora systemleverantörerna av öppen kod?”. Några fastighetsägare upplever att leverantörerna är intresserade och går åt det hållet. Idag måste de vara öppna och följa fastighetsägares krav för att överleva. Beloks medlemsföretag är starka beställare, framförallt tillsammans, och kan påverka marknaden. Dock måste beställare vara vaksamma på hur leverantörerna väljer att leverera sina lösningar. Det finns en öppenhet i kod, men det är viktigt att leverantören även är öppen med funktion och visualiserar lösningen. Farhad tillägger att beställaren kan tänka på att kräva att kod och mätdata finns tillgänglig för delning på öppen plattform.
Några Belokföretag diskuterar uppstart av en branschorganisation för digitalisering och insamling av data. Syftet är att öka beställarkompetens och kravställningsförmåga.
Många fastighetsföretag är intresserade av att titta vidare på hur man kan arbeta med laststyrning. Vasakronan meddelar att de har jobbat fram ett sätt där de har full kontroll över elbilsladdning i sitt bestånd. Laddningarna styrs via egen API-plattform och kan styras, demand/response, på detaljnivå. En liknande övning skulle kunna gå att genomföra som ett Belokprojekt.
Stockholm exergi har effektstyrningsprojekt igång. Det skulle kunna analyseras, utvärderas och tillgängliggöras i rapportform för fler att få ta del av erfarenheterna och därigenom kunna sprida arbetssättet i praktiken.
Vad blir nästa steg?
Under förstudieredovisningen diskuterades, baserat på Farhads rekommendationer, hur Belok och BeBo kan gå vidare. Ett antal spår identifierades som intressanta att titta vidare på:
- Github – Förstudie föreslås för att utreda intresse för en github och vad det innebär i praktiken. Att starta, drifta, juridiska perspektiv, mm? Även förutsättningarna för ett pilot- och demonstrationsprojekt undersöks. Förslagsvis på tema laststyrning.
- Erfarenhetsåterföring – Förstudie där medlemmarnas erfarenheter av projektgenomförande och upphandling relaterad till digitaliseringsfrågor undersöks och ställs samman. Resultatet kan mynna ut i förslag på gemensamma kravspecifikationer.
- Utvärdera pågående projekt, exempelvis Stockholm exergi’s effektstyrning av värme och kyla, och sprida erfarenheterna.
