Resurseffektivitet och klimatpåverkan från byggprocessen är något som har diskuterats inom branschen under en längre tid. Belok har tillsammans med Bebo i en förstudie kartlagt vilka erfarenheter medlemsföretagen inom nätverken har av att ställa krav på – och redovisa klimatpåverkan från byggprocessen, samt frågat hur medlemsföretagen ser på frågan framöver.
Bakgrund till förstudien
Mycket pekar på att hela samhället har en stor omställning att göra, där mycket måste förändras inom en relativt kort tid, för att vi ska nå ambitionerna i Parisavtalet. 2017 tog riksdagen beslut om att Sverige senast 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser. I rapporten har branschföreträdarna för Bygg- och anläggningssektorn erkänt sitt ansvar och sammanställt förslag på lösningar. Färdplanen som överlämnades till Stadsminister Stefan Löfven den 25 april 2018 innefattar bland annat en samling uppmaningar till politiker och aktörer i bygg- och anläggningssektorn.
Uppmaningarna går i linje med det förslag Boverket överlämnade till regeringen, i rapporten Klimatdeklaration av byggnader – Förslag på metod och regler. Förslaget som är en del av ett uppdrag som Boverket fick av regeringen under hösten 2017, innebär att regler med krav på klimatdeklaration av byggnader skall införas vid uppförande av byggnad. I ett första steg införs krav på en miniminivå av klimatdeklaration, som i ett nästa steg kan utökas, och att flerbostadshus och lokalbyggnader utgör de första byggnadstyperna att beröras av kravet.
I förstudierapporten presenteras även ett flertal andra parallellt pågående projekt där frågan berörs vilket visas på frågeställningens aktualitet.
Resultat
Förstudiens mål har varit att sammanställa hur medlemmarna i BeBo och Belok ser på:
- Möjligheterna att ta till sig de uppmaningar som ställs till beställarledet i bygg och anläggningssektorns färdplan för fossilfri konkurrenskraft
- Vad de tycker om Boverkets förslag om lagkrav för klimatdeklarationer av byggnader,
- Deras erfarenheter av att redan nu arbeta med klimatkrav, samt
- Hur Energimyndigheten skulle kunna stötta i detta arbete framöver.
Telefonintervjuer har genomförts med ett urval av medlemsföretagen och några beställare utanför nätverken. Vid en workshop diskuterades intervjuresultaten med beställare, myndigheter och experter inom området för att ytterligare samla in erfarenheter och diskutera frågeställningar inom klimatkrav i byggprocessen.
Ämnesområdet som förstudien berör är komplext och relativt nytt för många. Få av de intervjuade fastighetsägarna har rutinmässigt börjat ställa krav på att livscykelanalyser ska utföras i byggprojekt. De LCA analyser som görs har tydliga avgränsningar på vad som ska analyseras, där det vanligast förekommande är material i grund- och stomkonstruktion, och/eller klimatpåverkan kopplat till energislag vid val av uppvärmningssystem.
Det finns en oro bland fastighetsägarna att införande av klimatkrav i byggprojekt kan innebära en högre byggproduktionskostnad även om de flesta fastighetsägarna är positivt inställda till att arbeta med frågan. För att nå längre med att minska klimatpåverkan från byggprojekt anser fastighetsägarna generellt att det behövs styrmedel både i form av ”morötter” och ”piskor” då det i nuläget saknas tydliga incitament. Majoriteten av deltagarna i workshopen ansåg att lagstiftning är rätt väg att gå för att minska klimatpåverkan. Dock efterfrågas gränsvärden för utsläppsnivåer kopplat till Boverkets förslag om klimatdeklaration av byggnader för att deklarationen ska ge någon faktisk klimateffekt.
Drygt hälften av intervjudeltagarna ställer någon form av krav på återanvändning av material. Dock saknas ekonomiska incitament samtidigt som det behövs fler aktörer som tar hand om material för återanvändning. Att skapa cirkulära flöden i byggprojekt är en stor utmaning för branschen framöver.
Identifierade behov av fortsatt arbete finns bl.a. inom följande;
- Att utvärdera och sammanställa referensprojekt,
- Utveckla riktlinjer för genomförande av LCA-studier så att resultat från olika byggnader kan jämföras,
- Utreda hur frågan kan hanteras i renoveringsprojekt,
- Kartlägga klimatnyttan per investerad krona för olika typer av produktval eller åtgärder,
- Ta fram riktlinjer för att sätta klimatkrav,
- Ta fram standardtexter för hantering av klimatfrågan i upphandlingar, avtal och Beskrivningar,
- Utreda hur system för återvinning, återanvändning och cirkulära flöden kan utvecklas och
- Utreda hur materialsvinn kan minska.
Vill du diskutera frågan vidare?
Under våren 2019 finns planer på att arbeta vidare med frågan, bland annat genom att tillsammans med olika aktörer i olika forum diskutera möjliga upplägg för gemensamma projekt. Ta gärna kontakt med Kajsa Andersson om du är intresserad av att diskutera frågan tillsammans.
