FÖRKLARINGAR

VENTILATION

INNEKLIMAT

om- och nybyggnad

av kontor

Syftet med förklaringarna är att ge en bakgrund till de rekommendationer som presenteras i programkraven. För vissa parametrar kan nivåer kontrolleras enklast genom en kombination av mätningar/beräkningar. Det är även viktigt att tidigt i projektet göra beräkningar för att se att ställda krav uppnås och för att optimera systemet som helhet.

Siffrorna i dokumentet nedan hänvisar till dokument ”programkrav - ventilation/inneklimat”.

1. Energieffektiv ventilation

1a. Eleffektiva fläktsystem

De totala kostnaderna för att ventilera fastigheten ska beaktas i en sk LCC-kalkyl (LCC - Life Cycle Cost). Där tas hänsyn till både investeringskostnaden och framtida driftkostnader. Hjälpmedel finns för att göra en LCC-kalkyl i t e x ENEU 2000, på Energimyndighetens hemsida (www.stem.se) och hos tillverkare och leverantörer. Om livscykelkostnaden inte beräknas ska värden på SFP uppfyllas. I driftkostnaden ska energikostnaden finnas med, men analysen kan kompletteras med andra parametrar, t ex underhållkostnader.

Specifik fläkteleffekt (uttryckt i kW/(m³/s) benämns SFP (Specific Fan Power). SFP anger den specifika fläkteleffekten vid dimensionerande luftflöde. I eleffekten ingår systemets alla fläktar. Luftflödet är det största av från- och tilluftsflödet. Vilket SFP-tal som är optimalt beror bl a på luftflödet, drifttiden, typ av system samt om det är en ny- eller ombyggnad. För att uppnå låga SFP-värden krävs väl tilltagna utrymmen vilket måste beaktas tidigt i projektet.

Livscykelkostnadsberäkning av ventilationsanläggningar

En livscykelkostnadsberäkning syftar till att ta fram beslutsunderlag för val mellan alternativ som har olika kostnader i framtiden. Med metoden kan man jämställa kostnader som man kan förvänta sig i framtiden med kostnader som man har när man bygger en anläggning. Exempel på framtida kostnader är drift- och underhållskostnader. Den enskilt största framtida kostnaderna för en ventilationsanläggning är kostnaderna för energianvändningen. Kostnader beror dels på mängden energi dels på priset per kWh för energin.

Utgifter som man har om t ex tio år är inte lika betungande som om man har utgiften idag. Om man kan placera en summa med en viss ränta under tiden fram till tidpunkten för en utgift så behöver man inte lika mycket pengar i dag för att betala utgiften i framtiden. Detta är grunden till varför man gör en så kallad nuvärdesberäkning av de framtida kostnaderna vid livscykelkostnadsberäkning. Detta sker genom att en så kallad nuvärdesfaktor tas fram, som man multiplicerar första årets driftskostnad med. Nuvärdesfaktorns storlek beror på kalkyltiden, räntan man antar, hur stor inflation man räknar med och om man förväntar sig att energipriset kommer att ändra sig. Ett exempel. För att nuvärdesberäkna energikostnader för 15 års drift med en real kalkylränta på 5% ska årskostnaden multipliceras med nuvärdesfaktorn 10,38, med real kalkylränta på 10% blir nuvärdesfaktorn endast 7,6.

Kravspecifikation och driftfallsbeskrivning

Mängden använd energi en anläggning använder beror på hur den används och på hur effektivt den kan utföra sin uppgift. Därför är det väldigt viktigt att som första steg ställa upp en kravspecifikation på anläggningen. Här ska anges vad anläggningen ska klara i form av bland annat luftflöden, ljudnivå och luftkvalitet. Dessutom ska noggrant beskrivas hur den ska användas, gärna i form av en driftfallsbeskrivning med drifttider och luftflöden.

Livscykelkostnadsberäkning

När kravspecifikationen och driftfallen är beskrivna kan olika alternativ tas fram som kan tillfredställa dessa. Därefter kan effekt och energianvändning beräknas för ett normalt år. För de framtagna alternativen tas bygg- och installationskostad fram. Livscykelkostnaden beräknas sedan genom att multiplicera de årliga drift- och underhållskostnaderna med nuvärdesfaktorn och sedan addera bygg- och installationskostnaden.

Livscykelkostnadsbaserade nyckeltal

Med energieffektiva anläggningar nås låg livscykelkostnad företrädesvis vid lång drifttid och långa kalkyltider trots att de ofta är dyrare. Detta eftersom mer luft ska transporteras och värmas. Ett lågt SFP nås genom att anläggningen har små tryckfall och hög verkningsgrad. Ofta har anläggningar med lågt SFP även hög verkningsgrad på värmeväxlare genom att lufthastigheten är låg och värmeväxlarytan är stor. Normalt nås därför livscykelkostnad vid låga värden på SFP vid långa drifttider. Vid minskande drifttider är det ofta lönsamt att använda något högre värden på SFP. För överslagsvärden kan nedanstående diagram användas för att överslagsmässigt välja nivå på SFP för FTX-system.

1b. Värmeåtervinning

I kontorshus och skolor installeras oftast mekanisk ventilation med både från- och tilluft, vilket ger goda möjligheter till värmeåtervinning. I normalfallen bör roterande värmeväxlare väljas eftersom de har hög verkningsgrad. I vissa fall, där läckage mellan från- och tilluft inte kan accepteras bör andra typer av värmeväxlare väljas. Plattvärmeväxlare minskar risken för läckage. I vätskekopplade batterivärmeväxlare finns ingen risk för läckage mellan från- och tilluft. Batterivärmeväxlaren har dock lägre verkningsgrad.

2. Energieffektiv komfortkyla

I ”programkrav - ventilation” är målsättningen att temperaturnivåer ska kunna hållas sommartid utan installation av kylmaskin. Viktiga faktorer är då solavskärmning, tung stomme, nattkyla samt att temperaturen tillåts variera något över dygnet. Pkt 2a - c i programkraven ger svar på om tillräckliga insatser gjorts för att undvika installation av kyla. Om temperaturnivåerna inte kan hållas trots dessa åtgärder måste kyla installeras. I val mellan vatten- eller luftburet kylsystem ska investeringskostnader och framtida driftkostnader ingå i beslutsunderlaget. Det bör också påpekas att det är viktigt att utgå från de faktiska interna värmelasterna och ta hänsyn till sammanlagring vid dimensionering av kylanläggningen.

Fjärrkyla har inte beaktats här eftersom vi inte hittat underlag med livscykelanalys av fjärrkylsystem. Fjärrkyla är ett system för att distribuera kylan. Kylan som distribueras i systemet kan ”produceras” på mer eller mindre miljöanpassat sätt.

2.1. Solfaktor = total solenergitransmittans = andel av den solenergi som träffar fönstret som når rummet. Uppgifter om solenergitransmittans finns hos tillverkare av fönster och solskydd. Se även tabellen nedan (avskärmningsfaktor är den totala transmittansen jämfört med ett tvåglasfönster).

Nivåerna gäller upp till en fönsterglasarea av 25% av fasadarean. Vi större andel fönsteryta bör högre krav ställas.

Tänk även på att vissa solskydd bara skärmar av i vissa vinklar, medan andra har en konstant solfaktor, t ex solskyddsglas.

Beakta att solavskärmningar begränsar insläppet av dagsljus, vilket påverkar människans välbefinnande och behovet av elektrisk belysning.

Typ av fönster och solavskärmning	Solfaktor	Avskärmnings-faktor, F1
Treglas-fönster med vanligt glas utan solskydd	0,70	0,92
Tvåglas-fönster med vanligt glas utan solskydd	0,76	1,00
Englas-fönster med vanligt glas utan solskydd	0,83	1,09
Treglas-fönster med solskyddsglas	0,10-0,45	0,13-0,60
Treglas-fönster med utvändig persienn eller markis	0,08	0,11
Treglas-fönster med persienn mellan de två yttre glasen	0,23	0,30
Treglas-fönster med persienn mellan de två inre glasen	0,36	0,48
Treglas-fönster med invändig persienn	0,46	0,60
Tvåglas-fönster med solskyddsglas	0,12-0,47	0,16-0,62
Tvåglas-fönster med utvändig persienn eller markis	0,11	0,14
Tvåglas-fönster med persienn mellan glasen	0,30	0,39
Tvåglas-fönster med invändig persienn	0,49	0,65

2.2. Här menas de kontorsmaskiner som är placerade inne på själva kontorsrummet, vanligtvis dator och skärm. I kapitel ”kontorsmaskiner” i ”Miljöfrågan” finns råd för att köpa eleffektiva datorer. Kopiatorer, skrivare och faxar bör om möjligt placeras utanför kontorsrummet/klassrummet. Angiven effekt är standby-effekt för dator och skärm per ytenhet, förutsatt att energisparläget är aktiverat.

2.3. I nyckeltalet ingår hela rummets belysningsinstallation, dvs även ev platsbelysning och/eller effektbelysning. Driftdon för lysrör ingår. Tänk på att använda dagsljuset för att begränsa det elektriska ljuset. Angiven effekt är installerad effekt.

2.4. I begreppet frikyla ingår t ex nattkyla, evaporativ kyla, grundvattenkyla och sjövattenkyla. I en fastighet med endast nattkyla (nattkyla innebär att byggnaden kyls ner nattetid mha ventilationssystemet) som ”kylmetod” är tillufttemperaturen i praktiken bestämd av rådande utetemperatur. Sommartid kommer tidvis utetemperaturen att överstiga innetemperaturen. Då är det istället byggnadens förmåga att ackumulera kyla från den svalare perioden under natten som blir avgörande för resultatet under dagtid. Detta kräver en relativt tung stomme där stommen är i direktkontakt med inneluften. För att utnyttja möjligheterna att kyla byggnadsstommen bör ventilationen gå hela den tid då uteluften är kallare än luften inomhus, eller tills önskad innetemperatur är nådd. Dimensioneras luftflödet för kylning sommartid med höga luftomsättningar, bör luftflödet regleras ner vintertid för att inte få onödigt hög energiåtgång. Stora luftflöden vintertid gör också luften torr. Vintertid ska hygienflödet vara dimensionerande.

Evaporativ kyla innebär att från- eller tilluft befuktas varvid lufttemperaturen sjunker. System med evaporativ kyla kräver noggrann skötsel.

Sjövattenkyla kan användas för att kyla tilluft eller för att kyla ett vattenburet system. Det är miljömässigt att föredra framför installation av kylmaskin. En analys av vattentemperatur bör göras före beslut om sjövattenkyla.

Även andra former av frikyla kan användas, t ex kylning av kylvatten via förvärmning av tilluft i luftbehandlingsaggregat eller förvärmning av tappvarmvatten

2.5. Med livscykelkostnad menas här investeringskostnaden + livscykelenergikostnaden. Beräkningar kan t ex göras enligt ENEU 2000. Drift med kylmaskin bör i möjligaste mån kombineras med frikyla, dvs att man, när möjlighet finns, kopplar förbi själva kylmaskinen och i stället kyler med t ex uteluften.

Vid beräkning av livscykelkostnaden kan även fler aspekter tas med, t ex kostnad för underhåll.

Från 1 januari 1998 är det förbjudet att installera anläggningar med HCFC, t ex R22. År 2002 följer ett förbud mot påfyllning av dessa i befintliga anläggningar. CFC och HCFC är ozonnedbrytande och de är även växthusgaser. HFC är en växthusgas men däremot inte ozonnedbrytande. Produktion av köldmediet ger miljöfarliga restprodukter och det bör därför undvikas. Ammoniak har sedan länge använts i kylanläggningar och är varken ozonnedbrytande eller en växthusgas. Problemet med ammoniak är istället att det är giftigt. Problem med butan och propan är explosionsrisken. Det gäller även propan och butan. Från arbetsmiljösynpunkt är det viktigt att nya köldmedier/köldmedieblandningar är kontrollerade.

Se även Kylbranschens köldmediepolicy, KYLs policy, WWW.kyl.se.

3. Exempel på mål för inomhusmiljön

Enkäter

3.1. Brukarenkät om inomhusmiljö

En enkät till brukarna (minst 25 pers) av lokalerna är ett bra komplement till tekniska mätningar. För att kunna dra säkra slutsatser bör man använda en väl utprovad enkät som använts i flera undersökningar och därmed har ett stort referensmaterial. Ett exempel på en sådan är ”Örebroenkäten” som är framtagen vid miljömedicinska enheten vid Örebro sjukhus. Ett annat exempel är Stockholm Konsults enkät. För bostäder finns exempelvis ”SABO-enkäten” som är framtagen av Stockholm Stads Utrednings- och statistik kontor - USK.

Termiskt klimat

Detta dokument har till syfte att skapa förutsättningar för en god innemiljö och samtidigt påverka den yttre miljön så lite som möjligt. Genom att uppfylla angivna nivåer tillgodoses minst de krav som finns i arbetsmiljölagen på en bra arbetsmiljö vad gäller termiskt klimat. De flesta nivåerna är en skärpning/precisering av arbetsmiljölagen. Målsättningen att skapa en god arbetsmiljö/boendemiljö får inte ge orimliga konsekvenser på yttre miljö och användningen av energi.

Arbetsmiljölagens krav på att arbetsmiljöförhållandena ska anpassas till att människor är olika, är svårt att tillgodose. Med individuell reglering av temperaturen i det egna rummet ökar möjligheten att tillgodose dessa krav, men detta kräver i sin tur att dörren till rummet är stängd och att det finns både värme- och kylsystem med hög kapacitet. En annan möjlighet att uppfylla olika individers krav på det termiska klimatet är fönstervädring, solavskärmning och klädsel. Även rummets möblering har betydelse, exempelvis kan avståndet mellan arbetsplats och fönster vara avgörande för hur en individ uppfattar klimatet. Den individuella reglering av temperaturen kan tillgodoses med ett öppningsbart fönster och möjlighet till solavskärmning.

Vistelsezonen är den del av rummet där brukaren vistas och kan variera från rum till rum beroende på lokalutformning mm. Det är därför viktigt att tidigt i projektet tänka igenom hur rummen kan komma att användas och sedan definiera vistelsezonen i det enskilda projektet.

3.2. Operativ temperatur tar hänsyn till lufttemperaturen och omgivande ytors temperatur. Angivet värde gäller vid DUT (dimensionerande utetemperatur) för klädselfaktor 1,0 clo, vilket motsvarar normal klädsel inomhus vintertid. Den operativa temperaturen ska inte variera mer än ±2°C från optimalt värde. Här avses inte individuell reglering, utan vilket största temperaturintervall som är acceptabelt. Om mätutrustning för att mäta den operativa temperaturen inte finns tillgänglig kan den operativa temperaturen uppskattas. Mät lufttemperaturen och omgivande väggars temperatur. Sätt operativtemperaturen lika med medelvärdet av luft- och väggtemperaturen. OBS! Fönsterytans temperatur går inte att mäta med infratermometer utan här är det bättre att använda konakttermometer.

3.3. Detta värde gäller vid normal kontorsaktivitet och klädselfaktor 0,5 clo, vilket motsvarar normal klädsel inomhus sommartid. Med "kortare perioder" menas ca 20 tim per månad under juni, juli och augusti.

3.4 och 3.5. Lufthastigheter över 0,15 m/s upplevs ofta som drag vid normal inomhustemperatur. Under sommarsäsongen kan en högre lufthastighet vara positivt för att sänka den upplevda temperaturen.

Det kan vara riskfyllt att åtgärda problem med drag genom att höja tillufttemperaturen. Dels kan det vara förödande med tanke på tilluftens spridning i rummet och dels ökar energianvändningen. Välj istället att se över tilluftsdonens inställning samt typ och antal. Ommöblering kan i vissa fall vara en lösning.

3.6. Att ha tillgång till ett öppningsbart fönster, alt. vädringslucka, ger varje individ möjlighet att själv till viss del styra det termiska klimatet. Det ger också en möjlighet att kraftigt öka luftväxlingen vid tillfälligt höga föroreningsbelastningar i rummet.

Vid vissa tillfällen bör inte fönstren öppnas. Det kan vara när föroreningshalten, eller pollenhalten, ute är hög. Luften via ventilationen är då renare än uteluften via fönstret. Ett annat tillfälle är när kyla finns installerat. Varma sommardagar då det är varnare ute än inne bör man hålla fönstret stängt för att bibehålla en lägre temperatur.

Föroreningar i uteluft/tilluft

3.7. Kommunens miljöförvaltning kan hjälpa till med lämplig placering av byggnaden och/eller uteluftintag. Var aktsam på parkeringar, lastkajer, trafikerade vägar, avluft från intilliggande fastigheter (och den egna fastigheten) mm vid placering av uteluftintag. Generellt bör uteluftintaget placeras så långt från gatan och så högt upp som möjligt. För känsliga lägen kan datorsimuleringar av uteluftkvaliteten på den tänkta byggplatsen underlätta placering av uteluftintaget. Mätningar av föroreningar i uteluft görs endast då problem med inomhusklimatet finns. Vidare är det lämpligt att ta kontakt med stadsbyggnadskontor/miljö- och hälsokontor om ev. etablering av miljöpåverkande verksamhet i anslutning till fastigheten är aktuell. Det viktigt att uteluftsintaget också är utformat för att klara regn och snö. Hur utblås och intag av luften fingerar går också att testa i sk vindtunnelförsök.

Följande gränsvärden för uteluftkvalitet gäller (SNFS 1993:10):

Gränsvärde Medelvärdestid

mikrogram/m³

Svaveldioxid 200 1 timme

100 1 dygn

50 vinterhalvår

Sot 90 1 dygn

40 vinterhalvår

Kvävedioxid 110 1 timme

75 1 dygn

50 vinterhalvår

Luftkvalitet

En av förutsättningarna för en god luftkvalitet är att byggmaterial och inredning är lågemitterande. Uppgifter om emissioner bör hämtas in från tillverkare vid val av material.

3.8. Huvudsaklig källa till koldioxid på kontor, bostäder och skolor är avgivning från människan. Bakgrundshalten i uteluften är ca 370-400 ppm.

Koldioxid i de halter som förekommer i lokaler och bostäder är inte skadligt för människan, utan koldioxidhalten är istället en indikator på luftkvaliteten samt hur väl ventilationen i ett rum fungerar. 1000 ppm är angivet av Arbetarskyddsstyrelsen som en gräns att eftersträva att ligga under.

3.10. Formaldehyd kan avges från t ex möbler och byggmaterial. Avgivning av formaldehyd deklareras idag av många tillverkare och lågemitterande alternativ finns och bör väljas. Avgivningen är som störst när produkterna är nya, och nya möbler bör därför placeras i annat utrymme innan de tas in i kontorsrummet, så att angivna halter inte överskrids. Avgivningen är beroende av omgivningstemperatur och luftens relativa fuktighet.

3.11. Huvudsaklig källa till kolmonoxid på kontorsrum är tobaksrök och avgaser från trafik i närliggande miljö. Enligt tobakslagen 1993:581 8 § ska ingen person mot sin vilja utsättas för passiv rökning på arbetsplatsen. För att klara lagens krav måste antingen rökförbud införas på arbetsplatsen eller så måste man tillse att det finns ett särskilt utrymme där rökning får ske. Evakueringen eller reningen av luften från detta utrymme ska vara sådan att tobaksrök inte sprids till arbetsplatsen. Mängden av skadliga ämnen är högre i sidoröken än i huvudröken beroende på att förbränningen i en pyrande cigarett är mindre fullständig än när rökaren aktivt drar ett bloss. Mängden kväveoxid kan t ex vara fem gånger större och mängden av formaldehyd upp till 50 gånger större i sidorök än i huvudrök.

3.12. KIFS 1994:12 tar upp alla de kemiska föreningar/blandningar som kräver märkning pga att de är miljö- och hälsofarliga.

3.13. Mögel inomhus tyder på fuktproblem och bör alltid åtgärdas. Om enkätresultat eller lukt visar på problem med irriterande ämnen kan en mätning av mögelförekomst komma ifråga. Man bör då analysera vilken typ av mögel som förekommer, eftersom olika arter har olika hälsoeffekter. Lokalt kan det finnas mögel som avger lättflyktiga organiska ämnen, som kan påverka hälsan utan att ge utslag vid mätning av halter i rumsluften. Dessa bör avlägsnas.

För att undvika problem ska en fuktdimensionering utföras vid projektering av byggnaden. Det är också avgörande att fukt tillåts torka ut och att kontroller görs under byggtiden. Installationer ska byggas med minsta möjliga risk för vattenläckage och så långt det är möjligt med synliga installationer, se även det sk VASKA-projektet.

3.14. Om avgaslukt förekommer finns risk för förhöjda halter av bl a kvävedioxid och kolmonoxid. Avgaslukt kan antingen komma in utifrån (direkt eller via ventilationssystemet) eller genom läckage från parkeringsgarage, t ex via hisschakt.

3.15. Möjlighet till att ytterligare förbättra luftkvaliteten bör finnas för känsliga personer, t ex allergiker, i vissa utvalda rum. Det kan t ex innebära att det finns möjlighet att öka flödet i dessa rum.

Ljudnivåer från byggnadens tekniska installationer

3.16. Här menas ljudnivåer från byggnadens tekniska installationer (ventilation, radiatorsystem mm). Mätningar av ljudnivåer med vägningsfilter A (enhet dBA) innebär att filtret dämpar låga frekvenser och framhäver höga, precis som örat. Utöver dessa ljudkällor bör man se upp (höra upp) med ljud från kontorsutrustning såsom datorer som kan vara avsevärt högre än ljud från t ex ventilationen. Vid sk kontorslandskap är det önskvärt med en inte alltför låg ljudnivå , t ex för att man ska kunna prata ostört i telefon och inte bli störd av ljud i närmaste omgivningen. Här rekommenderas därför ca 5 dB högre ljudnivåer än för cellkontor.

Med överhörning menas att ljud sprids från ett rum till intilliggande rum t ex via ventilationskanaler. Det kan förhindras med ljuddämpare eller genom att anslutningar utformas så att ljudisoleringen ökar.

3.17. Vid höga ljudtryck dämpar örat inte det lågfrekventa ljudet i samma grad. Detta förhållande motsvaras bättre av vägningsfilter C. Skillnaden kan bli avsevärd mellan dB(A) och dB(C) för samma buller, när bullret är lågfrekvent. Det normalt tillämpade dB(A) måttet tenderar att underskatta störningsgraden för lågfrekvent buller. Det är därför väsentligt att ange både en dB(A)- och en dB(C)-nivå.

Infraljud har låg frekvens, under 20 Hz och kan inte uppfattas med hörseln. Infraljud kan bl a orsakas av fläktanläggningar. Om styrkan hos infraljudet blir betydande kan det ge illamående och huvudvärk. Nivåer för infraljud finns angivna i AFS 1992:10, Arbetarskyddsstyrelsen.

Drift och underhåll

3.18 - 3.23.

Förslag på miniminivå och rubriker till drift- och underhållsinstruktion finns i VVS AMA 98.

Driftinstruktion skall ange förfaranden vid inställning och användning av styr- och övervakningsinstallationer. Den skall bl a innehålla orienteringsplaner, översiktsscheman, driftkort och uppgifter om åtgärder vid fel.

Underhållsinstruktion skall ange förfaranden vid inställningar, förebyggande åtgärder och reparationer. Den skall bl a innehålla tillverkarens instruktioner och rutiner för underhåll av i entreprenaden ingående apparater och komponenter, beskrivning av förebyggande underhåll samt förteckning av reservdelar.

I underhållsinstruktionen bör även finnas anvisningar och rutiner för kontroll av inneklimatet.

Drift- och underhållsinstruktionerna ska vara skrivna så att de är lätta att förstå . Förslag på miniminivå och rubriker till drift- och underhållsinstruktion finns även i Folkhälsoinstitutets 6-stegs program. Även inneklimatet bör kontrolleras av driftpersonal ute i lokalen och bör därför ingå i instruktionen.

Även de framtida kostnaderna för drift och underhåll bör beaktas.

Driftpersonalens erfarenheter ska tas tillvara i projektet, dels för att förbättra sin egen arbetsmiljön och dels för att få en anläggning som fungerar bättre i drift. Projektmöten och samordnade funktonsprovningar är tillfällen då driftpersonalen ska delta. Som rutin bör en remiss på förfrågningsunderlaget gå till driftpersonalen före upphandling av ny anläggning.

I byggreglerna beskrivs idrifttagningen som det skede och de aktiviteter som syftar till att slutföra och samköra byggnader med deras installationer till fullt färdig och fungerande enhet. Idrifttagning av en anläggning tar tid, och pengar för detta bör avsättas vid projektets början. Alla funktioner kan inte kontrolleras vid en besiktning, utan en del måste vänta tills lokalerna är tagna i bruk och anläggningen varit i drift. Idrifttagningen bör omfatta perioder under både vinter- och sommarsäsong. Plan för idrifttagning underlättar också överlämnandet från entreprenör till driftpersonal. I Folkhälsoinstitutets "De sex stegen" finns tips och råd om idrifttagning.

För att underlätta framtida kontroller av inneklimat och energianvändning bör detta beaktas redan vid projekteringen, gäller t ex installation av fasta mätdon.