
Promemoria

2001-04-25

Miljödepartementet

Enheten för hållbart samhällsbyggande

Yogesh Kumar

Telefon 08-405 26 23

Telefax 08-405 18 45

E-post yogesh.kumar@environment.ministry.se

Bygga, Bo och Förvalta för framtiden

(förslag till program)

Miljövårdsberedningen har haft regeringens uppdrag ”att ta fram strategier för utveckling av ett ekologiskt hållbart näringsliv genom att förbereda och inleda en dialog med delar av näringslivet” ( Dir 1998:65 Strategier för utveckling av ett ekologiskt hållbart näringsliv).

Syftet är:

1) Att initiera, stödja och påverka utvecklingen i näringslivet

2) Att få underlag för politiska beslut och ställningstaganden om riktlinjer och styrmedel i miljöpolitiken.

I dialogen med näringslivet skall både miljöförbättringar, resurseffektivisering och företagens utveckling på alltmer miljöanpassade marknader beaktas.

Bakgrund

Miljövårdsberedningen har fört en dialog med 20 företag och 3 kommuner om en strategi för hållbar utveckling inom bygg- och fastighetssektorn. Bernt Johansson, ordförande i Byggsektorns kretsloppsråd, har varit ordförande i den styrgrupp som funnits för dialogprojektet. Dialogens första skede avslutades under hösten 2000 och har lett till en plattform med visioner och långsiktiga mål och strategier för en hållbar bygg- och fastighetssektor. Resultaten har redovisats dels i rapporten Tänk nytt, tänk hållbart! - att bygga och förvalta för framtiden, dels i betänkandet Tänk nytt, tänk hållbart! – dialog och samverkan för hållbar utveckling (SOU 2001:20). Deltagarna i dialoggruppen , direktörerna och kommunalråden för deltagande företag respektive kommuner och miljöministern träffades den 3 oktober 2000, och kom då överens om att utifrån denna plattform fortsätta dialogen och fördjupa arbetet i ett skede två. Dialogen ska fortsätta med sikte på att till november 2001 nå fram till överenskommelser om konkreta åtgärder inklusive utveckling och uppföljning.

Parallellt med dialogprojektet Bygga Bo har Miljövårdsberedningen drivit ett liknande projekt med inriktning på Framtida handel med dagligvaror, som har redovisats i rapporten Tänk nytt, tänk hållbart –en dagligvarukedja för framtiden. Även detta dialogprojekt har i mars 2001 redovisats i betänkandet Tänk nytt, tänk hållbart! – dialog och samverkan för hållbar utveckling (SOU 2001:20).

Regeringen beslöt under hösten 2000 att lägga ansvaret för det fortsatta arbetet med dialogerna Bygga/Bo och Framtida handel på en statssekreterargrupp. Till gruppen knyts generaldirektören Bertil Pettersson med ansvar att samordna det fortsatta arbetet med dialogprojekten. Syftet med den fortsatta Bygga/Bo dialogen är att fördjupa samarbetet och utveckla strategier inom viktiga områden för att nå överenskommelser om frivilliga åtaganden , som ett led i arbetet att uppnå målen för en hållbar utveckling.

Strategiska områden

Följande sju övergripande åtgärdsområden har av deltagarna i Bygga/Bo gruppen bedömts vara strategiska och bidrar till att driva utvecklingen i önskvärd riktning vad gäller energieffektivisering, god inomhusmiljö och effektiv resursanvändning.

- Planering för ett hållbart samhällsbyggande

- Användning av bästa möjliga teknik (BAT) samt behov av forskning och utveckling för goda miljö- och energilösningar

- Systemval och upphandling med livscykelperspektiv och helhetssyn

- Kvalitet och effektivitet i bygg- och förvaltningsprocessen

- Klassning av bostäder och lokaler när det gäller energi, miljö och hälsa

- Förvaltning för en bättre byggd miljö

- Marknadsföring/implementering av hållbara lösningar

Utgångspunkten för arbetet inom dessa områden är visionen om en hållbar samhällsutveckling med människan i centrum. Det övergripande målet är att röra sig i riktning mot faktor 10, dvs en tiofaldig resurseffektivisering. Bygg- och fastighetssektorn ska bli 10 gånger bättre på att hushålla med i första hand ändliga resurser och begränsa användning av sådant som påverkar den totala miljön negativt. En hållbar utveckling förutsätter att en byggnad eller en anläggning fungerar långsiktigt för avsett ändamål. Det inbegriper en god inomhusmiljö och en kostnadseffektiv energi- och resursanvändning.

För att förverkliga detta mål måste hela sektorn, kommunerna och staten gemensamt utveckla en långsiktigt hållbar planerings- bygg- förvaltningsprocess där bebyggelsen/regionen/staden/kvarteret/byggnaden ses som ett socio-ekonomiskt/tekniskt system.

Kopplingar till propositioner mm

Arbetet har kopplingar till följande:

A. Propositioner/utredningar/regeringsuppdrag:

- Energipolitiska beslut

- Produktansvarslagen

- EKU-delegationens arbete ”Ekologiskt hållbar upphandling inom området fastigheter och anläggningar” (M1998:01)

- Kemikalieproposition (våren 2001)

- Miljömålsproposition (våren 2001)

- Klimatproposition (hösten 2001)

- Inomhusmiljöproposition (hösten 2001)

- Resurseffektivitetsutredningen ”Effektiv användning av naturresurser”(SOU 2001:2)

- Nationalkommittén för Agenda 21 och Habitat (M 2000:2)

- Byggkostnadsdelegationens betänkande ”Från byggsekt till byggsektor” (SOU 2000:44)/ Byggkostnadsforum (2001—03).

- Byggbranschens kvalitetsråd ”Rådet för byggkvalitet”

B. Övriga aktiviteter:

- Byggsektorns kretsloppsråd

Vision för en hållbar bygg- och fastighetssektor

Dialoggruppen har tagit fram och enats om en vision för en hållbar bygg- och fastighetssektor på en generations sikt dvs. till 2025. Visionen är en önskad framtidsbild – inte en prognos utifrån dagens förutsättningar - som används för att ta fram mål och strategier för en hållbar bygg- och fastighetssektor. Den utgår från det s k generationsmålet och faktor 10 som innebär att resursanvändningen under de närmaste en till två generationer behöver bli i genomsnitt tio gånger effektivare för att klara jordens ekosystem. Fokus i visionen är de faktorer som bygg- och fastighetssektorn kan påverka. Människors behov av trivsel, ljus, värme och hälsosamma miljöer är också central i visionen.

Visionen kan beskrivas utifrån fem områden:

- en framgångsrik svensk bygg- och fastighetssektor,

- ett samhälle i omdaning – med möjlighet att påverka

- effektiv användning av resurser

- en genomtänkt bebyggelse

- en resurseffektiv fastighetsförvaltning.

Mål för att nå visionen

Utifrån visionen har tre teman och sju mål prioriterats.

Prioriterade teman:

- en effektiv energianvändning

- en hälsosam inomhusmiljö och

- en effektiv resursanvändning

Sju mål för framtiden:

1. Inga fossila energikällor används till uppvärmning eller varmvattenberedning efter år 2025. Senast år 2015 erhålls mer än hälften av energibehovet över året från förnyelsebara energikällor.

2. Användningen av köpt energi i sektorn minskar med minst 30% till år 2025 jämfört med år 2000.

3. Senast år 2005 finns sektorsanpassad information som gör det möjligt att välja bort byggvaror/byggkonstruktioner som innehåller eller ger upphov till kända hälso- eller miljöskadliga ämnen.

4. Senast år 2010 är alla hus och 30% av det befintliga beståndet deklarerade och klassificerade vad gäller byggnadsrelaterad hälsa och miljöpåverkan.

5. Senast år 2008 har byggsektorn fasat ut användningen av de ämnen och metaller som omfattas av regeringens riktlinjer för kemikalieanvändningen.

6. Senast år 2010 deponeras högst 25% av avfallet från ny- och ombyggnad räknat i ton från 1994 års nivå. År 2025 deponeras högst 10%.

7. Uttaget av naturgrus har senast år 2005 begränsats till ett fåtal specifika ändamål och uppgår senast år 2020 till högst 3 miljoner ton per år.

För att förverkliga målen måste sektorn, kommuner och staten samarbeta. Målen stöder arbetet med de femton miljökvalitetsmålen.

Utifrån visionen och de framtagna målen har en strategi diskuterats och som i denna etapp av dialogprojektet ska konkretiseras med överenskommelser om insatser från såväl sektorns som statens sida.

Strategier för en hållbar bygg- och fastighetssektor

Vision för en hållbar bygg- och fastighetssektor

Mål för en hållbar bygg- och fastighetssektor

- inomhusmiljö

- energi

– resurseffektivisering

Strategi

Insatser från staten

Insatser från sektorn

· Tillsammans med sektorn utveckla system för miljöklassning av hus.

· Pröva förutsättningarna för skatte-differentiering med hänsyn till miljö-klass.

· Satsning på forskning, utveckling och innovationer samt utbildning, kompe-tensutveckling och erfarenhetsåter-föring.

· I sina roller som beställare och för-valtare ställa krav (innemiljö, energi, vatten, resursanvändning) som leder mot målen och därmed vara före-gångare.

· Incitament och resurser för spridning av resultatet av dialogen och miljökun-skap allmänt.

· Energiskatter och avgifter som bidrar till att målen uppfylls.

· Bidra till att nå uppsatta mål.

· Planera för hållbar samhällsbyggande.

· Använda bästa möjliga teknik ”BAT” och verka för utveckling av ny teknik och innovationer t.ex. genom pilotprojekt och teknikupphandling.

· Se byggnaden som ett system och upphandla till livscykelkostnad.

· Utveckla en samordnad byggprocess för ökad kvalitet och effektivitet.

· Utveckla en effektiv förvaltningsprocess

· Kvalitetssäkra byggnader och utveckla förlängda garantier.

· Utveckla kriterier för miljöklassning av byggnader och klassa bostäder och lokaler enligt lämpligt klassningssystem.

· Pröva förutsättningar att differentiera premiesystem och kreditvillkor.

· Satsa på forskning, utveckling och innovationer (bl a delfinansiera Bygg-sektorns InnovationsCentrum, BIC).

· Informera kunder om miljöanpassade lösningar för medvetna val vid köp och användning.

Genomförande

Från regeringens sida läggs ansvaret för projektets genomförande på en statssekreterargrupp med Bertil Pettersson som projektledare. Dialoggruppen Bygga/Bo fortsätter som styrgrupp för det fortsatta arbetet. Ordföranden i styrgruppen är liksom tidigare Bernt Johansson.

Arbetet genomförs i ett antal arbetsgrupper, som motsvarar de strategiska områdena ovan. Grupperna tar fram underlag för överenskommelser om insatser som leder mot de uppställda målen och en hållbar utveckling. Varje arbetsgrupp leds av en ordförande, som har en sekreterare till sin hjälp. Antalet deltagare i respektive grupp är 8-12 st., som kommer från en strategisk ledningsnivå inom näringsliv och offentlig sektor. Det är önskvärt att gruppernas sammansättning uppvisar en geografisk spridning. Därmed kan representanter för hela dialogen samlas lokalt för samordning och lägga grund för framtida arbete och tillämpning av dialogens resultat.

Förslag på arbetsgrupper och insatser följer nedan.

(Skall diskuteras mer ingående med berörda vid mötet.)

Planering för ett hållbart samhällsbyggande

Ordförande: Göran Åberg, Stadsbyggnadsdirektör, Karlstad

Sekreterare: Fredrik von Platen, Boverket, Karlskrona

Ledamöter: Se bilaga

Arbetet omfattar följande punkter:

- Utveckla en modell som på ett standardiserat sätt beskriver kommunens ”ämnesomsättning” och hur den påverkar miljön. Utveckla nyckeltal som beskriver resursanvändning och miljöbelastning och som kan användas vid formulering och uppföljning av mål.

- Initiera samtal (”det goda samtalet”)mellan kommunen, privata intressen och organisationer kring de väsentliga frågorna som berör miljön och utveckling av det hållbara samhället. En kunnig sammanvägning av realistiska aspekter på en mängd frågor - tekniska, ekonomiska, sociala, kulturella och estetiska – måste bygga på ett partnerskap mellan olika intressen.

- Utveckla nästa generations översiktplaner, men före 2010, som innebär att Sveriges kommuner kommer att ha reserverat mark för ny kommunalteknik, energigrödor samt upprättat grushushållningsplaner ihop med grustäktsägarna.

- Utveckla en ny planeringsprocess i våra kommuner som decentraliserat kan ta hand om mycket lokala frågor samtidigt som de regionala sambanden hålls vid liv och stärks. Tillämpning av den nya informationstekniken är strategisk.

- Utveckla genom samverkan mellan flertalet av Sveriges kommuner en modell för upphandling som gynnar miljöriktiga tjänster och produkter. Byggnader i kommunal ägo skall vara deklarerade senast år 2010 när det gäller energi, miljö och hälsa.

- Föreslå åtagande från medverkande kommuner om miljöförbättrande åtgärder, energiplanering och energieffektivisering (inkl förnybara energikällor) för att fasa ut fossila bränslen i sitt bestånd av bostäder och lokaler.

- Förändra kommunens taxesättning och avgiftsuttag på ett sådant sätt att det blir lönsamt för den enskilde medborgaren eller företagaren att hushålla med resurser och gå in för en ekologisk hållbar livsstil.

Användning av bästa möjliga teknik ”BAT” och behov av FoU för goda miljö-/energilösningar

Ordförande: Martin Normark, Vattenfall

Sekreterare: Michael Rantil, FORMAS

Ledamöter: Se bilaga

Arbetet omfattar följande punkter:

- Bedöma var de stora potentialerna finns för energieffektiviseringar och förnybara energikällor avseende byggnadstyper.

- Undersöka teknikfronten för att identifiera de mest lovande teknikerna på kort och lång sikt. Fakta från befintliga studier skall användas (även internationella)

- Analysera behov av ny kunskap och kompetens för systemriktiga lösningar vid ökade krav på resurseffektivitet.

- Identifiera hinder för att ny kunskap och ny teknik skall få genomslag. Det kan gälla bristande FUD-verksamhet, problem med marknadsacceptans, felaktig eller bristande lagstiftning, brist på rikskapital etc.

- Identifiera lösningar för att överbrygga hindren i syfte att uppnå frivilliga och bindande överenskommelser

- Föreslå åtagande om att genomföra ett antal teknikupphandlingar (t ex solcellsteknik) som kan bidra till att målen uppfylls.

- Föreslå åtagande om att genomföra ett antal pilotprojekt (demonstrationer) med goda och effektiva lösningar som sedan utvärderas. Fokus på befintlig bebyggelse.

Systemval och upphandling med livscykelperspektiv och helhetssyn

Ordförande: Anders Nilsson, Bengt Dahlgren AB

Sekreterare: Kajsa Sundberg, Naturvårdsverket

Ledamöter: Se bilaga

Arbetet omfattar följande punkter:

- Utarbeta riktlinjer för tillämpning av ekologiskt hållbar upphandling inom bygg- och fastighetsområdena. (EKU-delegationens arbete.)

- Ställa krav på arkitekter, konsulter och entreprenörer/leverantörer när det gäller systemkunnande och analys av funktioner och system utifrån ett livscykelperspektiv.

- Utarbeta ”miljöprogram” (för energieffektivisering, sund inomhusmiljö och effektiv resursanvändning) där krav på LCC - analyser och upphandling baserat på LCC spelar en central roll (ENEU 2000).

- Utbilda ledande personal i det nya ”tänket” (projektledare, inköpare m. fl.).

- Åtagande att i sin verksamhet välja teknik och system med livscykel-perspektiv och helhetssyn

Kvalitet och effektivitet i bygg- och förvaltningsprocessen

Ordförande: Lennart Eriksson, NCC

Sekreterare: Rolf Hörnfeldt, Luleå Tekniska Universitet

Ledamöter: Se bilaga

Arbetet omfattar följande punkter:

- Kartläggning och analys av vad som pågår/inte pågår inom området för ökad kvalitet och effektivitet i byggande och förvaltning. Detta innefattar även internationella utblickar främst i form av litteraturstudier men även via gruppmedlemmarnas kontaktnär.

- Prioritera förbättringsåtgärder – eventuellt komplettera med detaljstudier och föreslå helhetslösningar samt strukturera erforderliga fortsatta insatser.

- Föreslå en utvecklad bygg- och förvaltningsprocess som leder till en effektiv process med gemensamt ansvarstagande för helheten där användarbehovb och goda funktioner är utgångspunkten.

- Ta fram förslag till garantier för uppfyllande av ställda krav i energi-, miljö- och hälsoprogram med tydligt ansvarstagande gentemot användarna/konsumenterna.

- Medverka till överenskommelser i sektorn kring garantier och ansvarsfördelning.

- Ta fram förslag till åtgärder för att säkerställa gjorda överenskommelser, (ansvarsfördelning för utbildning, information och uppföljning).

- Ta fram förslag till åtagande om samordning i processen i medverkande företags egna verksamheter som leder till ökad kvalitet och lägre kostnader för konsumenten. Föreslå åtaganden om att genomföra kompetensut-vecklingsprogram för anställda i medverkande organisationen/företag.

Klassning av bostäder och lokaler – energi, miljö och hälsa

Ordförande: Olof Sjöberg, Vasakronan AB

Sekreterare: Johnny Andersson, Scandiaconsult AB

Ledamöter: Se bilaga

Arbetet omfattar följande punkter:

- Indela byggnader i olika kategorier

- Kartlägga förekommande klassningsmetoder.

- Identifiera och samverka med pågående forskningsprojekt inom området.

- Identifiera ett antal relevanta parametrar för miljö, hälsa och energi ingående i ett klassningssystem.

- Identifiera möjligheter till differentiering av skatter, krediter och försäkringspremier kopplade till klassningssystem.

- Föra en dialog med finansdepartement, kreditinstitut och försäkringsbolag om vilka krav och önskemål som föreligger.

- Informera om klassningssystemet hos fastighetsägare och hur det underrlättar för kunder att ställa krav på och välja miljöanpassade bostäder och lokaler.

- Åtagande att införa klassning i egna beståndet.

Förvalta för en bättre byggd miljö

Ordförande: Sven Belfrage, Svenska Bostäder

Sekreterare: Per Lilliehorn, konsult

Ledamöter: Se bilaga

Arbetet omfattar följande punkter:

- Undersöka potentialer för energieffektivisering i det egna beståndet avseende dels ”enkla” åtgärder(injusteringar, förbättrad drift och skötsel), dels mer omfattande åtgärder.

- Utveckla beställarkrav som tillgodoser kraven på en god innemiljö och sunda hus samtidigt som kraven på en långtgående resurshushållning, såväl energi som effektiv resursanvändning, skall uppfyllas.

- Identifiera hinder och föreslå förändringar i företagens ”spelplan” för att fler åtgärder skall komma till utförande i syfte att nå uppställda mål avseende minskad energianvändning och avveckling av fossila bränslen.

- Beskriva vilka åtgärder företagen planerar att vidta för att säkerställa en god inomhusmiljö samt för att minska energianvändning och åstadkomma en utfasning av fossila bränslen samt välja bort byggvaror/byggkonstruktioner som innehåller eller ger upphov till kända hälso- och miljöskadliga ämnen.

- Diskutera hur företagens åtaganden mot kund (konsument/hyresgäst) kan formuleras avseende t ex god innemiljö och effektiv resursanvändning.

- Diskutera och föreslå ett kompetensutvecklingsprogram för anställda i fastighetsförvaltningen.

- Formulera en idékatalog avseende möjliga åtaganden och uppställda mål på kort och lång sikt.

Marknadsföring/implementering av energi-/miljölösningar (kompletteras)

Ordförande: NN

Sekreterare: YY

Ledamöter: XX

Arbetet innebär:

- Marknadsföring och implementering av resultaten från gruppernas arbete bland dels deltagande parter, dels övriga. Insatserna avser både kortsiktiga åtgärder i form av förankring inom företagen och branschen och långsiktiga åtgärder som marknadsföring, rådgivning och erfarenhetsåterföring.

Spridningen av Bygga/Bo dialogens arbete kan ske genom:

- Swecols arbete

- Byggkostnadsforum och den idébank som upprättas.

- Byggsektorns kretsloppsråd och Rådet för byggkvalitet

- Utbildning, seminarier för beslutsfattare och aktörer inom bygg och fastighetsbranschen.

- Åtagande hos företag, organisationer och myndigheter att informera kunder om miljöprestanda och kvalitet i övrigt.

Organisation

Näringslivet Staten

Företagen Regeringen

Styrgrupp

Arbetsgrupper

Kostnader och finansiering

Projektets totala kostnader uppskattas till 11 – 17 miljoner kronor (beroende på dialogens utveckling), inkl sekretariat och samordning. Ett rimlig bedömning är att projektets totala kostnad ligger på ca 14 miljoner kronor. Fördelning mellan staten och näringslivets insatser uppskattas enligt följande:

Staten: 5,2 miljoner kronor

Näringslivet: 8,8 miljoner kronor

Statens finansiering:

Statens bidrag är tänkt att vara:

- Sekretariat för samordning, ledning och slutrapportering m.m. sekreterarhjälp i form av resurser/personer från Miljödepartementet, Naturvårdsverket, FORMAS, Boverket, Energimyndigheten mm.

- Marknadsföring/implementering av dialogens resultat i samverkan med deltagande företag och organisationer. Finansiering diskuteras för närvarande och kan ev. ske genom medel från LIP-anslaget.

1 Miljödepartementet : ca 1,7 miljoner kronor

2. Myndigheter: ca 1,8 miljoner kronor

3. LIP: ca 1,7 miljoner kronor (ej klart, diskuteras)

Summa ca 5,2 miljoner kronor

Näringslivet finansierar delar av sekreterarfunktionen i två grupper. Vidare bidrar deltagarna i arbetsgrupperna med egna kostnader för arbetstid och resor. Totalt bedöms kostnaden uppgå till ca 8,8 miljoner kronor.

Tidplan

Feb - Apr 2001 Precisering av mål, program och organisation

Maj - Juli 2001 Framtagning av underlagsmaterial samt preliminära förslag till insatser

Aug- Okt 2001 Precisering av förslag på insatser – avrapportering från arbetsgrupperna

Nov – Jan 2002 Överenskommelser om insatser och förankring

Förväntade resultat av dialogen - 2025

(Obs! Punkterna är ej färdigdiskuterade)

Om dialogprojektets uppsatta mål uppfylls kan överenskommelser om långsiktiga insatser leda till följande resultat:

- minskad energianvändning i bebyggelsen med 30 % (40-45 TWh)

- utfasning av fossila bränslen för värmeändamål (idag ca 35 TWh).

- Minskade CO2-utsläpp med 70-80 procent av dagens nivå. Bostäder och lokaler bidrar med 11-12 miljoner ton CO2. ( ”noll-vision”!)

- Kvalitetsklassade byggnader när det gäller energi, miljö och hälsa.

- Ökade inslag av forskning, utveckling och innovationer i bygg- och fastighetssektorn med kopplingar till såväl energi, hälsa och miljö som kvalitet och effektivitet.

- Sysselsättning och en omfattande kompetensutveckling för personal som arbetar med byggande, drift, skötsel och underhåll av fastigheter och anläggningar. Idag är över 400.000 personer direkt eller indirekt sysselsatta inom bygg- och fastighetssektorn.

- Lägre kostnader för den enskilde boendekonsumenten och samhället i stort.

- Minskad årlig energianvändning i byggnader med 40-45 TWh som motsvarar 20-25 miljarder kronor årligen (0,5 kr/kWh) i minskade driftkostnader per år.

- Minskad energianvändning i offentliga byggnader motsvarande 5-10 miljarder kronor kan användas till andra nyttigheter t ex resurser för skola, vård och omsorg.

- Ökad export för byggrelaterade produkter och tjänster inom miljö- och energiområdet. Dagens byggexport ligger på 50-60 miljarder kronor.