3 oktober 2000
Samverkan för
en hållbar
bygg- och fastighetssektor
Under ett år har tjugo företag och tre kommuner fört en
dialog med Miljövårdsberedningen om hållbar utveckling inom bygg och
fastighetssektorn. Beredningen har regeringens uppdrag att stimulera arbetet
för hållbar utveckling inom näringslivet. Dialogen har resulterat i en vision
av den hållbara bygg- och fastighetssektorn år 2025, mål som utgångspunkt för
det fortsatta arbetet, samt en strategi för att påbörja arbetet med att nå visionen.
Vid mötet i
dag den 3 oktober har vi, miljöministern, deltagande företag och kommuner,
enats om följande:
Vi är medvetna om bygg- och fastighetssektorns miljö- och
hälsopåverkan idag och ser samtidigt de stora möjligheter som finns för oss
gemensamt att bidra till en hållbar och tilltalande samhällsutveckling.
Vi är medvetna
om att en hållbar bygg- och fastighetssektor ställer krav på långsiktighet inom
sektorn, politiken, offentliga myndigheter och hos utbildningsväsendet.
Vi avser att aktivt verka för hållbar utveckling inom bygg-
och fastighetssektorn.
Vi är eniga om
att denna dialog varit givande och att uppföljning av diskuterade strategiska
åtgärdsområden är nödvändig. Vi avser att utifrån dessa områden fördjupa vårt
gemensamma arbete med sikte på att till den 1 november 2001 nå fram till
överenskommelser om konkreta åtgärder, inklusive utveckling och uppföljning.
Arbetet kommer att bedrivas i kontakt med det fortsatta arbetet med riksdagens
femton miljökvalitetsmål.
Mål för en hållbar bygg- och fastighetssektor
Följande mål
är en utgångspunkt för fortsatt arbete med hållbar utveckling inom bygg- och
fastighetssektorn i linje med framtagen vision
|
1. Senast
år 2025 sker uppvärmning och varmvattenberedning med endast begränsade inslag
av fossila bränslen. Senast år 2015 erhålls mer än hälften av energibehovet
över året från förnyelsebara energikällor.
2. Användningen
av köpt
energi i sektorn minskar med minst 30% till år 2025 jämfört med år 2000.
3. Senast
år 2005 finns sektorsanpassad information som gör det möjligt att välja bort
byggvaror/byggkonstruktioner som innehåller eller ger upphov till kända
hälso- och miljöskadliga ämnen.
4. Senast
år 2010 är alla nya hus och 30 % av det befintliga beståndet deklarerade och
klassificerade med avseende på byggnadsrelaterad hälsa och miljöpåverkan.
5. Senast
år 2008 har byggsektorn fasat ut användningen av de ämnen och metaller som
omfattas av regeringens riktlinjer för kemikalieanvändning.
6. Senast
år 2010 deponeras högst 25 % av avfall
från ny- och ombyggnationer räknat från i ton och 1994 års nivå. År 2025
deponeras högst 10 % räknat i ton.
7. Uttaget
av naturgrus har senast år 2005 begränsats till ett fåtal specifika ändamål
och uppgår senast år 2020 till högst 3 miljoner ton per år.
|
Vid mötet och middagen med miljöminister Kjell Larsson
den 3 oktober 2000 på Haga slott deltog följande personer
Miljödepartementet Kjell
Larsson, miljöminister
Leif-Åke Falk
Lars G Linder
Stefan Edman
AP Fastigheter AB Per-Håkan Westin
Anders Möller
Bengt Dahlgren AB Christer
Nyberg
Anders Nilson
Bo01 Framtidsstaden Allan Karlsson
Hanna Roberts
Electrolux, AB Henrik Sundström
Sven Ottosson
Ericsson Sverige AB Bo
Wall
FöreningsSparbanken Hans
Pörner
Hofors kommun Kjell
Höglin
Leif Holmqvist
HSB Sverige AB Peter Larsen
Kalmar kommun Kjell
Henriksson
LB-Hus AB Hans Kvist
Lars B Bergman
Malmö stad Ilmar Reepalu
NCC AB Jan Sjöqvist
Lennart Eriksson
Riksbyggen Ulf Karlsson
SBC Ulrika Francke
Skanska Sverige AB Tomas
Ringdahl
Johan Gerklev
Svenska Bostäder, AB Sven
Belfrage
Telia AB Britt Hernell
Christer Herrström
Vasakronan AB Håkan Bryngelson
Olof Sjöberg
Vattenfall AB Lars G Josefsson
Martin Normark
White arkitekter AB Magnus Borglund
Wirsbo Bruks AB Lars Hoving
Miljövårdsberedningen Jan Bergqvist, ordf. i
Miljövårdsberedningen
Bernt Johansson, ordf. i dialogprojektet Bygga/bo
Siv Näslund
Maria Delvin
Thomas Malmer
Susanne Wennerstein
Följande företag och kommuner har deltagit i dialogprojektet
om hållbar bygg- och fastighetssektor inom ramen för
Miljövårdsberedningens regeringsuppdrag
