PROGRAMKRAV

VENTILATION

om- och nybyggnad av kontor

Programkrav ventilation

Syftet med programkraven är att underlätta för beställare och andra i branschen att upphandla energieffektiva ventilationssystem. Därmed minskar miljöbelastningen eftersom den största miljöpåverkan en ventilationsanläggning har är energianvändning under drift. Samtidigt ska inomhusmiljön i de lokaler som betjänas av ventilationsanläggningen vara bra. Här finns därför även exempel på målvärden för en god inomhusmiljö. Yttre miljöpåverkan annan än energianvändning ingår inte.

Det finns andra områden, än ventilation, som har en stor påverkan på innemiljön, t ex städning. Här finns hänvisningar till litteratur inom området.

Ett viktigt allmänt krav på ventilationen är att de tekniska lösningarna skall präglas av en helhetssyn, som omfattar alla berörda teknikområden dvs. ventilation, inneklimat, bygg, miljö, drift och underhåll. I helhetssynen ingår krav på energieffektivitet, servicevänlighet, robusthet, totalekonomi och nöjda hyresgäster.

I många byggnader ändras verksamheten med tiden, vilket kan förändra kraven på ventilation. Detta medför att ventilationssystemet kan behöva göras mer eller mindre flexibla.

Funktionskrav bör ställas på olika nivåer: för hela byggnaden, för delsystemen och för komponenter. Med funktionskrav menas att det är själva funktionen som det ställs krav på, inte på den teknik som används för att uppnå en viss funktion. Vi vill också att kraven ska vara möjliga att verifiera/mäta i färdig anläggning, så långt det är möjligt.

Nedan specificerade krav gäller rum, då de används. När rummen inte används får luftflödet reduceras, dock inte så att hälsorisker uppstår eller så att skador på byggnaden eller dess installationer riskeras.

Vi har använt benämningen "programkrav". Programkraven är frivilliga att använda och inte något lagkrav. En beställare kan dock göra kraven till obligatoriska i sina projekt. I de fall motsvarande lagkrav finns är programkraven lika med eller bättre än gällande lagkrav.

Denna del, "programkrav", innehåller själva kraven. Där anledning funnits har kraven delats in i bör- och skallkrav. "Förklaringar" innehåller utförligare beskrivningar och definitioner av kraven. Varje nummer i förklaringarna har sin motsvarighet i programkraven.

Energieffektiv ventilation

1. Energieffektiv ventilation

1.1 Eleffektiva fläktsystem

En bra princip vid dimensionering av en ventilationsanläggningar är att använda livscykelkostnadsoptimering (LCC - optimering). Huvudprinciperna för detta beskrivs i förklaringsdelen. Vid schablonval av lämplig elenergi/effektivitetsnivå kan normalt nedanstående nyckeltal för eleffektivitet användas. Förslag till riktvärde för värmeväxlare anges.

Nybyggnad
Anläggningar 0,2 m3/s och större
	Specifik fläkteffekt SFP kW/(m3/s)
Systemtyp	Skallkrav	Börkrav
FTX	2	1,5
FVP	1	0,8
F	0,5	0,4

Anläggningar mindre än 0,2 m3/s
	Specifik fläkteffekt SFP kW/(m3/s)
Systemtyp	Skallkrav	Börkrav
FTX	2,5	2
FVP	1,3	1
F	0,8	0,6

Ombyggnad
Anläggningar 0,2 m3/s och större
	Specifik fläkteffekt SFP kW/(m3/s)
Systemtyp	Skallkrav	Börkrav
FTX	2,5	2
FVP	1,3	1
F	0,6	0,4

Anläggningar mindre än 0,2 m3/s
	Specifik fläkteffekt SFP kW/(m3/s)
Systemtyp	Skallkrav	Börkrav
FTX	3	2,5
FVP	1,5	1,3
F	1	0,8

	Skallkrav	Börkrav
Temperaturverkningsgrad för värmeåtervinning	> 60 %	> 75 %

2. Energieffektiv komfortkyla

I lokaler är det viktigt att förhindra övertemperaturer under sommaren. Det går att uppnå normala komfortkrav utan installation av kylmaskin. Komfortkraven uppnås då genom att avskärma solen och minimera de interna värmelasterna. Om extremt höga interna värmelaster förekommer, och dessa åtgärder inte räcker för att uppnå komfort, bör frikyla övervägas. Om denna åtgärd inte heller är tillräcklig utan kylmaskin måste installeras ska den väljas efter principen lägsta livscykelkostnad.

		Skall-krav	Bör-krav
2.1	Solinstrålning begränsas genom solavskärmning i söder, väster och öster	solfaktor £ 0,25	solfaktor £ 0,15
2.2	Värmelast från kontorsmaskiner:	£ 15 W/m²	£ 10 W/m²
2.3	Värmelast från belysning:	£ 18 W/m²	£ 13 W/m²
2.4	Frikyla Ja N		frikylfunktion finns
2.5	Princip för val av kylmaskin	lägsta livscykelkostnad

3. Exempel på mål för inomhusmiljön

		Skall	Bör	Referens
	Enkäter
3.1	Brukarenkät om inomhusmiljö	efter ombyggnad	före och efter ombyggnad	"Örebroenkäten"

	Termiskt klimat
3.2	Operativ temperatur under vintersäsong i vistelsezonen	22°C +-2°C		R1- Klassindelade inneklimatsystem, Svenska Inneklimatinstitutet
3.3	Operativ temperatur under sommarsäsong	Normalt: 24°C+-2°C Kortare perioder: Max 27°C Min 20°C		R1- Klassindelade inneklimatsystem, Svenska Inneklimatinstitutet
3.4	Lufthastigheten i vistelsezonen under vintersäsong	< 0,15 m/s		R1- Klassindelade inneklimatsystem, Svenska Inneklimatinstitutet
3.5	Lufthastigheten i vistelsezonen under sommarsäsong	< 0,25 m/s		R1- Klassindelade inneklimatsystem, Svenska Inneklimatinstitutet
3.6	Vädringsmöjlighet	öppningsbart fönster/vädringslucka finns		NKB-skrift 61

	Föroreningar i uteluft/tilluft
3.7	Placering av byggnad och uteluftsintag	samråd med kommunens miljöförvaltning har skett

	Luftkvalitet
3.8	Koldioxid 1 h medelvärde	max 1000 ppm		R1- Klassindelade inneklimatsystem, Svenska Inneklimatinstitutet
3.9	Radon	Nybyggnad: 200 Bq/m3 Befintliga lokaler: 400 Bq/m3		AFS 2000:3 BBR
3.10	Formaldehyd 0,5h medelvärde	< 0,05 mg/m³		R1- Klassindelade inneklimatsystem, Svenska Inneklimatinstitutet
3.11	Kolmonoxid		< 0,5 mg/m³	A8:1997, Byggforskningsrådet
3.12	Hälsofarliga ämnen enligt KIFS 1994:12		ej onormalt höga halter jmf med uteluften
3.13	Mögellukt	skall inte förekomma
3.14	Avgaslukt	skall inte förekomma
3.15	Luftkvalitet (utöver ovanstående nivå)		möjlighet att förbättra luftkvaliteten jmf med ovanstående värden i vissa utvalda rum

	Ljudnivåer från byggnadens tekniska installationer
3.16	Ljudnivå
	Kontorsrum	< 35 dB(A)	< 30 dB(A)	Bör: R1- Klassindelade inneklimatsystem, Svenska Inneklimatinstitutet samt Skall:T6:1993, Byggforskningsrådet
	Konferenslokal	< 35 dB(A)		Skall: R1- Klassindelade inneklimatsystem, Svenska Inneklimatinstitutet
3.17	Ljudnivå lågfrekvent (< 500 Hz)
	Kontorsrum	< 50 dB(C)		Skall:T6:1993, Byggforskningsrådet
	Rekommendationer för infraljud; se förklaringarna

	Drift och underhåll
3.18	Drift- och underhållsinstruktion	målgruppsanpassade instruktioner ska finnas		6-stegsprogrammet, Folkhälsoinstitutet
3.19	Driftinstruktion · introduktionsavsnitt · situationsplan · orienteringsplaner · översiktsscheman · driftkort · uppgifter om åtgärder vid fel	ska finnas		VVS AMA
3.20	Underhållsinstruktion · tillverkarnas instruktioner och rutiner för underhåll av apparater och komponenter · beskrivning av förebyggande underhåll och felavhjälpande åtgärder · förteckning över reservdelar samt förbrukningsmaterial	ska finnas		VVS AMA
3.21	Driftpersonalens deltagande i projektet	närvarande vid projektmöten		6-stegsprogrammet, Folkhälsoinstitutet
		närvarande vid samordnad funktionsprovning
		förfrågningsunderlag på remiss till driftpersonal före upphandling
3.22	Idrifttagning	plan bifogas		6-stegsprogrammet, Folkhälsoinstitutet
3.23	Möjligheter till kontroll av klimat och energianvändning	centralt samt på plats i lokal med enkel avläsning redovisas skriftligt med placering av erforderliga givare	datoriserat system med loggningsfunktion	6-stegsprogrammet, Folkhälsoinstitutet

	Lokalutformning map städning			Bygg rätt för städning och fönsterputs. Svensk Byggtjänst

	Upphandling av städtjänster
3.24	Städentreprenören			Folkhälsoinstitutet/ Stockholms läns landsting, Städning – en viktig faktor för en sund inomhusmiljö
3.25	Deponerat damm efter städning 0,06			Danska statens byggforskningsinstituts, Indeklimahåndbogen, SBI-anvisning 182:1995

Anläggningar 0,2 m3/s och större

Anläggningar mindre än 0,2 m3/s

Anläggningar mindre än 0,2 m3/s

Börkrav