Nyheter

Lagstiftning krävs för att minska klimatpåverkan i byggprocessen

Detta konstaterades under en workshop som hölls av Belok och Bebo inom en gemensam förstudie där frågan om hur medlemsföretag ställer klimatkrav under byggprocessen reds ut.

I förstudien har ett tjugotal av medlemsföretagen deltagit i intervjuer om sitt klimatarbete och sina planer framåt. Under tisdagen den 13 november hölls en gemensam workshop tillsammans där flera av de intervjuade företagen deltog tillsammans med representanter från Energimyndigheten, Boverket och andra i branschen.

Dag Lundblad, Energimyndigheten, inledde dagen med att ge en bakgrund om Energimyndighetens arbete som är energieffektivisering i grunden men mer och mer vikt läggs vid resurseffektivitetsperspektiv. Idag finns flera pågående satsningar med livscykelperspektiv och det tar nu större del i utlysningar.

Kristina Einarsson från Boverket berättade om den remiss som Boverket har ute om klimatdeklarationer av nya byggnader. Syftet med klimatdeklarationer är att ge minskade utsläpp från byggsektorn och initialt ska det öka medvetenheten och styra mot ökat lärande om livscykel-analyser och -perspektiv för alla aktörer.

Maria Brogren, WSP, berättade om Fossilfritt Sveriges färdplan för bygg och anläggningssektorn. Detta är en av nio färdplaner mot fossilfrihet och den behandlar hela värdekedjan från material till rivning och förvaltning. Sektorn ska ge sitt bidrag till målen 2045 och färdplanen innehåller ett antal olika uppmaningar till olika målgrupper om att påverka där möjligheten är som störst. Cirkulära flöden är en jätteutmaning. För att lyckas med detta måste man in i tidiga skeden. Digitalisering är en stor utmaning, men den utnyttjas inte riktigt. Vi har redan nu så mycket kunskap att klimatpåverkan, med befintlig teknik, kan halveras med 50%. För att komma åt resten krävs innovationer.

Maria Brogren, WSP, berättar om Fossilfritt Sveriges Färdplan för bygg och anläggningsbranschen

Martin Erlandsson, IVL, berättade om andra satsningar på området. Det sker stort och smått, säger Martin som bland annat arbetar med att ta fram stöd till verktyget BM och hjälper beställaren att driva utvecklingen. Digitalisering är en förutsättning för att klimatredovisningen ska kunna slå.

Emma Karlsson, WSP och biträdande koordinator för BeBo,  gav deltagarna en bakgrund till varför förstudien genomförs.

  • Vi tar reda på aktuell status för beställare och kollar av hur förberedda fastighetsägarna är på kommande krav. Arbetet görs för att bistå Energimyndigheten med hur de kan stötta beställare.

Åsa Wahlström, CIT Energy Management och koordinator för nätverket Lågan, berättade om en utredning som gjorts i Lågans regi parallellt med denna förstudie – Redovisningsmetoder för klimatpåverkan. Inom projektet ser man över vilka metoder som finns på marknaden och vad de innehåller. Projektet kommer att resultera i en folder som beställaren kan ha som hjälp.

Efter denna inledande del med introduktion till ämnet fortsatte dagen med att vi fick höra vad Belok och BeBos medlemsrepresentanter sagt under intervjuerna.

Karin Glader, CIT Energy Management, tillsammans med Sara Espert, WSP, och Åsa Ekberg Österdahl, WSP, redogjorde för ett urval av resultaten från intervjuerna. Några av frågorna identifierats som extra viktiga att fördjupas sig i och dessa frågor låg till grund för workshopens diskussioner.

I en första omgång diskuterades:

  • Vad behövs göras för att få med frågan om byggnadens klimatpåverkan i byggprocessens alla skeden?
  • Vad behövs göras för att kraven ska ge konkret effekt?
  • Kan man sätta pris på CO2 och väga in det i den ekonomiska kalkylen?

Många intressanta tankar och slutsatser kom fram. Det känns viktigt att krav ställs på de produkter som påverkar mest och i de skeden där påverkansmöjlighet finns. Ett konstaterande är att byggprojekt är budgetplanerade ekonomiskt, men skulle det kunna funka att även ha en given klimatbudget att arbeta med? För att få alla med sig på tåget är det viktigt att veta varför man gör saker, det är då det skapar engagemang.

Att det behövs incitament för att få igång klimatarbetet var nog alla överens om, men hur det ska gå tillväga är svårare att svara på. Hur kan man styra olika aktörer att göra rätt i alla lägen? Verktyg, gränsvärden och utsläpps/belastningsskatt var några grenar som nämndes. Klart är att alla avvägningar, ekonomiska såväl som hållbarhetsaspekter måste fajtas med varandra.

Diskussionerna fortsatte med frågorna:

  • Är lagstiftning rätt väg att gå för att minska klimatpåverkan i byggprocessen?
  • Vilket stöd behöver fastighetsägarna för att arbeta med klimatkrav?

Vad branschen än säger om hur duktiga vi är och vilka mål vi har så händer det knappt någonting förrän det blir lagkrav säger en fastighetsägarrepresentant som får medhåll från flera. Lagstiftning hjälper till i branschens arbete med  färdplanen.

För att uppnå målen och komma igång effektivt önskar man hjälp med att ta fram tydliga  kravspecifikationer och gemensamma avtalsmallar. Beräkningarna måste bli transparenta och framförallt digitala på öppen plattform. Nya krav ska inte behöva leda till att beräkningarna går genom ytterligare led som tjänar pengar på behoven.  Det är också viktigt att kraven ställs på en lagom redovisningsnivå. Idag saknas nyckeltal på genomförda LCA-beräkningar, men det står klart att  forskning och innovation behövs inom området.

Man skulle gärna vilja veta vad som händer i nästa steg efter ikraftträdande av Boverkets troligen kommande lagkrav om klimatdeklarationer. Kan man säga redan nu att det kommer gränsvärden år 2025 så blir det lättare att förstå vad man behöver göra idag och varför.

Här finns presentationerna från workshopen.

Dag Lundblad LCA Energimyndigheten (178.2 KiB)

Kristina Einarsson Boverket Förslag Till Ny Lag Om Klimatdeklaration Av Byggnader (241.3 KiB)

Maria Brogren Färdplan (1.0 MiB)

Martin Erlandsson IVL BeBo Belok (828.1 KiB)

WS 2018-11-13 Forstudien (1.1 MiB)